Vi är ganska lika i våran familj Och då pratar jag inte om min egen familj, Roger och Jonathan, utan om min syster, mamma och pappa. Vi kanske inte är så lika i utseendet men i vårat sätt är vi det Vi har alla glasögon, ja, det var visst utseendet , vi har liknande röster, gör saker på samma sätt, blir arga på samma sätt , har i omgångar haft lika dana bilar och har nu blivit en hundfamilj Tack vare mig, hi hi! Jag skaffade hund så fort jag flyttade hemifrån. Stumpan, min rottistik, fick sen flytta till mamma och pappa och bor där än. Och nu har även min syster skaffat hund tack vare mig, eller vad ska man säga Ulla-Britt, min gode vän, pratade om att hon ville omplacera sin pudelhane Winston om hon ramlade över rätt hem. Jag tänkte genast på min syster jag! Och så har det nu alltså blivit! Hon var lite skeptisk till en början men efter att ha träffat honom så tror jag nog att hon smälte, precis som de flesta gör när de träffa lille Winston Kolla bara!

Är han inte söt så säg! Och passar de inte bra ihop?! De är ju i alla fall lockiga och blonda båda två Sådan matte sådan hund brukar man ju säga och nog stämmer det allt i det här fallet!

Nu har min vinnarskalle slagit till igen! Sitter med fjärilar i magen inför morgondagens agilitytävling Nu när jag vet vad mina hundar går för vill jag ju vinna Så typiskt mig! Vi får väl se hur det går. Kul kommer det bli i alla fall!

På återseende //Malin

I helgen har Tomtens BK och Tidaholms BK haft sitt årliga Skaraborgsräjs. I år var det våran tur att ha det hos oss på Tomten så hela helgen har stått i agilityns tecken I lördags var jag med och hjälpte till mellan 9 och 17! Det var ju lite synd att vädret inte riktigt var på våran sida bara Regn, rusk och typ 10 grader varmt hela helgen har det varit med ett litet undantag för söndagens förmiddag som bjöd på en gnutta sol Men det finns inget dåligt väder…

På söndagen var det dax för mig och tjejerna att göra debut i agilitytävlingen Detta är ju bara nåt jag pysslat med för skoj skull men nu skulle det helt plötsligt bli allvar Var jättenervös och sov dåligt natten innan, typiskt mig Och hade ingen ro i kroppen på morgonen och åkte tidigt till tävlingen. Blev en MASSA väntan innan det slutligen blev våran tur. Började med hoppklass med Doris. Det var en lite trixig bana men den kändes inte omöjlig och vad händer?! Jo, vi diskade oss på andra hindret som var däcket Hon hoppade vid sidan på däcket och när jag skulle ta runt henne för att ta hindret rätt hoppade hon igenom det åt fel håll! Typiskt! Men vi körde på ändå och det gick sååååå bra! Hon är så duktig den lilla ärtan! Mer styrbar än vad jag har trott faktiskt.

Sen hann vi köra agilityklass 1 jag och Doris innan den var Tiilis tur för hoppklassen. I agilityn gick det MYCKET bättre för där tog vi oss runt utan att diska oss men vi hade typ 14 fel eller nåt men vad gör det Hon var så duktig där med den lilla ärtan! Såååå stolt!

Efter MYCKET väntan, regn och extremt geggiga kläder och skor var det äntligen Tiilis tur. Och nu var vi laddade

Tiili gick som en kanonkula och även hon var mer styrbar än vad jag hade trott Hon var så duktig och fixade banan så bra, till och med slalomet trots att hon ville fuska lite Men så kom vi till området där de flesta diskat ur sig och vi gjorde det med, fast inte på det som de flesta andra utan genom att hoppa ett och samma hinder två gånger Hon klarade det trixiga så bra, men tog en extra lov på ett hinder och tog det igen och vi var diskade, typiskt! Men vad nöjd jag var ändå! Hon var ju såååå duktig min lilla snutta plutta

Idag är jag mör kan jag säga. Synd bara att inte hundarna oxå är det Blir en sväng till klubben ikväll för att träna lite inför helgens agilitytävling och för att ha möte med valberedningen som jag sitter med i. Men innan dess ska vi till Åsa, veterinären, och knipsa Göstas kulor Nu är det slut på passandet! Ska bli så skönt!!

Nä, en kopp kaffe till nu innan vi far till stan och handlar. //Malin

Ha ha, ja det är lite komiskt för jag satt precis och kom på att jag ska tävla agility för första gången i mitt liv på söndag och blev helt plötsligt nervös Och vad finns det att vara nervös för, egentligen?! Inget. Det är ju bara att köra och tänka på att man gör som vanligt så får det väl gå som det går. Eftersom det går så fort i agilityn så har man ju inte mycket tid på sig att påverka hunden heller så vi kör bara Det kan gå jättebra men vi kan lika gärna diska oss i samtliga lopp Den som lever får se!

Har inte hört, läst eller sett nåt nytt om grannen Ulla som försvann i tisdags Det är ju märkligt alltså att en människa kan fullkomligt gå upp i rök?! Känner fortfarande för familjen, fast jag inte känner dem, och hoppas verkligen att de hör nåt snart så de slipper den här ovissheten! Sänder en tanke….

Nu ska vi strax dra oss inåt stan för att handla för kvällens fredagsmys! //Malin

Jonathan har haft feber hela veckan Så synd om honom, men han kämpar på ändå och leker och står i Men jag hoppas det ger sig till nästa vecka så han kan få åka till sitt älskade dagis! Han tjatar om det hela tiden, att han vill åka till dagis och leka med bilar och sina kompisar. Men man kan väl inte ha feber i mer än en vecka, eller?!

Idag var han så söt Jonathan. Han tar efter vad man säger hela tiden nu och gör precis som en annan gör bäst att tänka sig för med andra ord Idag kom han in till mig när jag satt i köket och drack kaffe och sa att vi skulle stänga av tv:n för att vi skulle åka till P.a:s och handla lite Sötnosen! Och han sa precis så. Lite lillgammal kanske Sen tjatar han på hundarna och ser till att de sköter sig Gullungen!

Nu till det hemska som rubriken är menat för. I förrgår, den 14/9, försvann en av våra ”grannar” någon gång mellan 17.00 och 19.00 från sitt hem Hon hade inte på sig det hon brukar ha när hon går ut så därför vet de inte vad hon hade på sig när hon försvann. Jag har skrivit granne inom situationstecken för att hon bor på andra sidan Åsle, i Tiarp, men fågelvägen så är hon våran granne. Det som är mest märkligt med det här försvinnandet är att de inte fått upp något som helst spår av henne Hur långt kan en människa komma till fots? Om hon nu har försvunnit till fots. Hur väl gömd kan man vara, frivilligt eller ofrivilligt, i naturen? Har hon bragts om livet och i så fall av vem och varför? Ja, alltså nackhåren reser sig när jag pratar om det och det är väldigt många frågetecken. Pappa känner, eller kände, henne och sa att hon var en väldigt stark person psykiskt! I alla fall så upplevde han henne så och hon älskade sina barnbarn! Alltså, det är fruktansvärt det här och trots att jag inte känner henne personligen, eller egentligen någon i hennes familj, så påverkar detta mig något enormt. Man kan ju tänka sig själv att någon närstående försvinner och man har inte den blekaste om vart personen har tagit vägen. Hua säger jag bara, igen Igår var det ca 15 polishundar, ca 4 räddningshundar, några hemvärnshundar, hur mycket poliser som helst, hemvärnsfolk och en j*vla massa civila som letade och som sagt, inte ett spår Idag när jag gick morgonrundan med hundarna mötte jag en polisbil hemma hos mig och på lunch, vid min andra runda, mötte jag en polisbil till. Jag hoppas verkligen att hon hittas snart! Så att man i alla fall vet vart hon är, död eller levande, men att man ändå vet! Skänker en tanke till familjen……

Nä, vet ni vad, det här blev inget roligt inlägg, men så blir det ibland när det händer såna här saker. Hoppas jag har nåt roligare att skriva om nästa gång! //Malin

Idag gjorde vi det, jag och Doris Vi tog vårat LP1!! 5 tävlingar har vi gjort i lkl 1 och hade haft LP för länge sen om det inte hade varit för att hon på två tävlingar gått upp på platsen, men det är ju alltid så Om inte just OM och MEN hade funnits Men nu gick det vägen! No more lydnadsklass ett! Nu tränar vi på under hösten och vintern och återkommer till lydnaden till våren då vi startar lydnadsklass 2 Min duktiga ärta! Hela resultatet kommer ni så småning om hitta på hemsidan! Vad som är lite roligt med det hela är att jag fick tävla 6 gånger med Tiili för att få LP Är det jag som kan mer eller är det hunden som är bättre Ha ha, en bedömningsfråga!

Hade en mycket trevlig och givande diskussion med min kennelmamma Anette från Centaurus kennel, alltså Tiilis uppfödare, härom dagen. Vi diskuterade det här med MH-tester och kom fram till samma sak, vilket kändes bra, och det var att MH-testet är ett mycket pålitligt och bra redskap för en uppfödare att ta hälp av för att hitta bra avelsdjur! Framförallt när man ser en röd tråd i testerna hos syskon och avkommor. Eftersom vi är mitt i en het kamhundsdebatt, pga det kommande valet, så känns det som att man ska vara extra noga med mentaliteten på våra avelsdjur! Detta höll Anette med om och tyckte nog, jag fick den uppfattningen i alla fall, att jag hade ett bra tänk! Tack Anette för att du finns så man kan bolla saker och ting med dig

Nä, nu ska jag dra mig. Hej hej //Malin

Varför ska mensvärk göra så ont?! Ganska onödigt tycker jag och man blir på så dåligt humör Det här får vi göra nåt åt! //Malin

Agilityuppvisningen igår gick jättebra men det är inte därför jag är så lycklig. Jag och Tiili tävlade elitspår i Nässjö idag och vi tog oss ur rutan, med framspår, och tog oss runt spåret, trots strul, med endast en pinne bort JAAAAA!!! Fan vad gött! Hon var sååååå duktig min lilla snutta! Sen gick resten så där om jag får säga det själv men jag är helt klart nöjd. 562,75 poäng blev det och det räckte till certpoäng och en andra placering Känns bra att avsluta säsongen så. Syns väl inte på bilden att jag är glad eller så

Tjusigt med två belgare och en rottis på pallen med! Tre riktiga hundar

Nu ska jag gå och lägga mig. Så jäkla trött efter den här dagen kan jag säga. Hela resultatet från tävligen kommer finnas imorgon på hemsidan. //Malin

Oj oj oj vilken dag vi haft! Började dagen med att åka till berget och plocka svamp jag, Jonathan och hundarna. Var väl där i ca 1,5 timma. Sååå härligt Innan vi åkte upp städade jag hos kaninen och marsvinet för att ha det gjort och när vi kom hem gick Jonathan och la sig och då började jag röja i lilla rummet nere innan Hem till gården började som jag tog mig tid till att titta på, och slappna av Skönt! När det var slut fortsatte jag att röja lite till, tills Jonathan vaknade. Då gjorde vi lite mat och efter maten fortsatte jag att sätda. Vi har använt lilla rummet till avlastning på hög nivå så det gick nästan inte att ta sig in dit Slarv slarv och åter slarv. Men nu ör det så städat, rent och fint så man skulle kunna tro att det är ett helt annat rum Men det tog hela dagen, till och från Men det är skönt att, som sagt, kunna göra så här, ta en sak i taget. Så härligt. Då känns det inte som att det tar riktigt lika mycket på ryggen. Sen kanske jag inte borde hängt tvätt oxå, men var så illa tvungen för jag har tvättat ytterkläder som vi var tvugna att ha. Men det ger sig imorgon

Jag och Doris, och Camilla som åkte med som supporter , har varit i Tibro och tävlat lkl 1 idag igen. Och jag är såååååå glad Jag drog startnummer 1 men gött att få det gjort. Dorisen låg som ett litet ljus på platsen idag och pep inte ens!! Hurra! Hon kan! Köndes så gött när jag gick ut på lydnaden efter och då slappnade jag av ytterligare som säkert gjorde att även det gick som en dans! 176 poäng och en fjärdeplats blev det till slut och givetvis oxå ett första pris Min lilla ärta! Hon är så duktig! Fullständiga resultat kommer finnas på hemsidan.

Nu sitter jag framför tv:n med ett glas vin och har dessutom ätit en underbart god kantarellsmörgås! Imorgon är det agilityuppvisning med Doris så det laddar vi för nu. //Malin

Då var del två i KM i bruks gjort då och det gick bra Kanske inte det idealiska spåret men hon spårade och vi fick med alla pinnarna så jag är nöjd! Vi spårade på nyslagen stubb vilken var svårt. Hon tog första apporten utan problem, tog första vinkeln som om det inte var någon vinkeln och sen började det bli lite snurrigt. När vi kom till andra apporten gjorde hon en volt eller två innan hon tog den och vid nästa vinkel gjorde hon lika dant men sen gick det fint igen Känns, trots snurret, faktiskt riktigt bra inför söndagens elitspår 4:a blev vi och trots det uttagna till DM-laget! Blir kul! Grattis säger vi till Ina med Ärro som vann!!

Körde igenom lkl 1 med Doris innan jag åkte hem och jag säger bara HERRE GUD vad bra hon är Hon har mycket bättre possision än innnan, läggandet är så jävla snabbt rent ut sagt och ställandet lika så! Hoppas hon gör lika dant imorgon! Och jag la henne plats innan jag åkte hem och gjorde inte ens en antydan till att vilja resa sig! Håll alla tummar, tår, klor ja allt för att det funkar imorgon

Var hos sjukgymnasten idag oxå. Hon tyckte jag redan börjat ändra så mycket och att jag tänker så bra att hon inte tyckte det var nödvändigt att jag kom dit mer Känns bra! Men hon sa att jag kunde ringa om det var nåt jag behövde hjälp med och det är oxå skönt att veta. Så nu fortsätter jag tänka och göra som jag gör så kanske det blir riktigt bra till slut!

Idag har jag städat i källaren och groventrén där nere och OJ vad skitigt det var Är ju liksom inget högprioriterat område eftersom det trots allt är i källaren, men idag, tänkte jag, ska det bli gjort och det blev det och det blev så bra och vad gott det luktar! Känns bra att göra så här, ta ett rum, eller en ”avdelning” i taget så imorgon ska jag ta lilla rummet på entréplan för där behövs det oxå verkligen städas och röjas ordentligt!

Nu ska jag smaska i mig lite glass och sen får det allt bra sängen. //Malin

Det är så mycket tankar och funderingar som snurrar just nu så det blir nog inget vettigt skrivet alls ikväll Ska nog strax sluta mina blå och hoppas jag inte hostar så hemskt inatt så jag får sova som jag verkligen behöver. Imorgon ska jag til sjukgymnasten igen och det känns bra för jag har faktiskt skärpt till mig massor! Vi ska träna mer på hållning och hur man står rätt imorgon. Det blir bra det!

Sista delen av KM i bruks imorgon oxå nu då. Det är nu det gäller! Spåret! Spännande //Malin