Kan det möjligtvis vara så att våran ständiga otur vad gäller hundarna är på väg att vända? Det kändes åtminstone så idag när jag var iväg och ögonlyste och röntgade Doris Ögonlysningen var utan anmärkning Och höfterna tyckte han var jättefina och trodde det skulle bli A på ena och B på andra Och så min stora fasa, armbågarna, var lika fina dem!! Han kunde inte se annat än att de skulle bli utan anmärkning dem oxå Men, vi ropar inte hej än för SKK ska läsa av plåtarna först innan parningen blir helt spikad! Med våra dåliga erfarenheter så vågar vi inte spika nåt förrän vi har 100% koll! Men det kändes bra, det veterinären sa i alla fall Håll tummarna för att SKK tycker det samma

Nä, nu ska vi njuta av denna ”seger”, gå och lägga oss för att ladda inför en dag i Ullared imorgon //Malin

Jag måste försöka skärpa mig vad det gäller min vikt oxå, och inte bara min rygg Vill ju inte gå upp alla kilona jag gått ner och det skulle inte göra nåt om jag gick ner 5 kilo till

Jag har haft svårt att se någon större skillnad när jag tittar mig i spegeln utan mest upptäckt att jag gått ner för att kläderna blivit så stora så de nästan trillar av mig Men så satt jag och tittade på lite gamla bilder idag och såg att det syns tydligt om man jämför bilderna Ni kan ju kolla själva, och kommentera gärna Jag har alltså gått ner från ca 85 kg till strax under 70 kg!

Jag tror inte jag behöver skriva vilken bild som är före och vilken som är efter va

Klart, på de två sista ser ni ju att Jonathan vuxit och på så sätt se vilket som är före och vilket som är efter om man inte ser att det är skillnad på mig Känns bra faktiskt Men jag kämpar vidare för ytterligare 5 kilo till neråt, heja mig heja mig

//Malin

Nu kommer jag bryta mot alla ”regler” om vad man får skriva, om det finns såna regler ,  men det kan inte hjälpas för jag har sååååå jävla ONT Det började väl med att jag fick ont i axeln för att jag hade bowlat och inte varit van vid det riktigt. Sen var jag på gymet i veckan och styrketränade + att jag bowlade lite till. Igår var jag på DM och stod ute hela dagen och idag har jag varit tävlingsledare i Hjo på deras lydnadstävling och stått still flera timmar och så var jag och bowlade idag igen så nu gör det för jävla ont i min rygg kan jag säga Och vems fel är det då?! MITT! Nu får jag väl för fan skärpa till mig! Så här kan jag inte ha det……usch…..

Nä, nu får jag allt gå och lägga mig och försöka slappna av //Malin

Jag är världens tidsoptimist Jag tror alltid att jag inte behöver gå upp så tidigt på morgon innan jag ska iväg någonstans utan ligger gärna kvar 5 minuter till Det är väl helt otroligt att jag överhuvudtaget kommer i tid till nåt Fast jag är ofta sen. ”Ber om ursäkt! Jag blev visst lite sen” är en klassisk fras från mig. Jag kan inte hjälpa det heller känns det som. Varje gång jag ska ställa klockan för att jag ska iväg på morgonen så ställer jag den för sent så att jag får stressa som en liten blå det sista innan jag kommer iväg och så blir jag alltid sen. Det är väl konstigt Att man aldrig lär sig

Igår morse hade jag faktiskt, för en gång skull, gått upp i tid men då dök PR slamsugning upp precis strax innan jag skulle åka och jag blev sen för det, typiskt, så då sprack min tidsplan i alla fall. Imorse skulle jag åka till Götene för att tävla lag-DM i bruks och kom inte upp förrän 5.25 Och kom inte iväg förrän 5.50 och jag skulle vara i Götene 7 och var tvungen att ta ut pengar först Men jag hann, men det var väl på håret oxå Hmm…finns det nåt bot mot detta tro?!

Hur gick det då i Götene då? Jo, jag är helt klart nöjd med mitt presterande i alla fall. Vi har ju som bekant vilat oss i form vilket funkade bra, förutom på hoppet Hon hoppade över och hoppade tillbaka direkt som om hon hade fjädrar i bakbenen Så tyvärr en nolla där. Denna nolla medförde att vi missade pallplatsen i år och kom på 4:e plats Men jag är nöjd ändå och hoppas inte mina lagkamrater är allt för sura Grattis säger jag till Götene som vann i år!!

//Malin

Idag har jag roat folk på bowlinghallen genom att göra en egen komedi Fick mitt klot idag, som för övrig var sååå coolt om det nu har nån betydelse men jag är så van vid hallens låneklot som har ganska stora hål vilket gör att man kniper med fingrarna så när jag skulle hiva iväg mitt eget klot första gången gjorde jag en sån där typisk komedifilm där klotet inte lossnar, fast jag åkte i alla fall inte med på banan Men det måste sett riktigt roligt ut. Det ville bara inte lossna! Kenneth, som äger hallen, fick hjälpa mig att slappna av i handen och fingrarna för att det skulle lossna så jag överhuvudtaget skulle kunna spela Herre gud vad svårt det var, tills jag fick in rätta knycket Ett par komedisvingar blev det allt men som tur var så var det inte så mycket folk i hallen när vi spelade, hade nog blivit många skratt annars Jag skrattar däremot inte så mycket åt det just nu, det var kul då, men nu är min axel paj, igen Hoppas det ska hjälpa med lite självmedicinering! Håller på med det just nu med ett glas vin Skämt och sido! Spelade på eftermiddagen oxå, med Roger, och då gick det betydligt bättre Nu tänker jag inte ta i klotet förrän jag spelar på söndag. Måste spara min axel!

Vad händer med dogsen då? Ja, ska jag vara ärlig så vilar jag och Tiili oss i form inför lördagens DM i bruks! Blir bara de vanliga promenaderna just nu men de är rätt nöjda med det faktiskt vilket är skönt Har tappat suget lite faktiskt. Jag vilar mig oxå i form Så kommer vi nog igång snart igen!

Nu är det strax natten. På återseende //Malin

En gång i månaden blir jag ett monster Kan villigt erkänna att jag egentligen inte vill erkänna det Men har kommit till den punkten i mitt liv, som jag skrev om häromdagen, att det ibland är bättre att erkänna sina brister, att gå till sig själv, än lägga dem på någon annan Men förhoppningsvis kan denna bristen gå att ändra på! Ska till gyn om två veckor och diskutera saken och hoppas de kommer fram till nåt bra så jag slipper bli rädd för mig själv en gång i månaden för det är både skrämmande och jobbigt! Den som lever får se

Det är skillnad på hundar och hundar För en vecka sen hade jag inte sagt så men efter att ha varit hundvakt åt Winston i två dagar gör jag det Pudlar är underbara hundar, men de är lite annorlunda än andra hundar. De tuggar sällan på saker, leker inte med varandra, eller inte så mycket överhuvudtaget, och när mina hundar var glada och nöjda efter en promenad slappade de i trädgården genom att rulla sig i gräsmattan, tugga på nån pinne och leka lite med varandra, och vad gjorde Winston tror ni, jo satt i mitt knä och myste så klart Sötnosen! Men lite annorlunda mot mina dogs. Och det var väl just då som jag kände att jag gillar det där med hundar, dels att de är olika men just att de är hundar. Så någon pudel blir det nog inte för min del på länge. Jag gillar dem absolut fortfarande men den hundrasen passar nog inte in i mitt liv som det är nu. Men de kommer säkert göra det nån dag. För pudlar är så underbara trots allt Kolla bara på godingen!

Mammas och pappas rottis Stumpan och Winston på promenad.

Winston och min flock.

//Malin

När man är personlig assistent existerar inte det uttrycket kan jag säga Framförallt inte när man jobbar med en hjärnskadad man i sin bästa ålder, vissa dar sämsta , som dessutom eventuellt lider av demens. Spännande, eller hur Det är detta som jag gillar med mitt jobb, att den ena dagen inte är den andra lik! Man får stå ut med en jäkla massa skit men när man har arbetsdagar som den jag har haft idag är det värt med lite skit emellanåt Hela dagen, ja, faktiskt hela, har varit toppen! Jag tror det är första gången på nästan två år som det varit så här bra! Han har gått upp på morgonen, ätit alla mål mat + fika på förmiddagen och fika på eftermiddagen Detta är OVANLIGT! Inte nog med detta han har dessutom hjälpt mig byta en glödlampa, tackat så hemskt mycket för att jag strök hans kläder och diskuterat trevliga saker framför tv:n! Nu ska ni få häpna lite till för ni vet den där skatan jag skrivit om ibland, henne har jag pratat med på telefon två gånger idag och hon var trevlig båda gångerna  DETTA är helt OTROLIGT! Det är så man trillar ur sängen nu när jag ligger här och njuter av dagen och skriver om det Nästa gång jag har det jobbigt på jobbet ska jag minnas denna dagen! Detta får bli en sån där dag man återkommer till för att hämta energi och styrka för att klara all skit man brukar få. Mmm, så får det bli!

Nu ska jag studera kudden på nära håll tills jag sluter mina blå och fortsätter njuta av den här dagen och hoppas jag får uppleva en sån dag på jobbet igen! //Malin

Du är min man
och jag vet du gör så gott du kan
Fast du inte tycker att du räcker till
Men du får tycka vad du vill

Jag älskar dig
Och jag ber du måste tro på mig
Det betyder allt att vi två har varann
Du är min man

Jag vet hur jag får dig att glömma
så bara nuet spelar roll
Så att du skrattar igen
och slutar att döma dig själv för en stund
och vågar drömma

Och om den bistra verkligheten
är mer än du kan ta just nu
Så låt mig hjälpa dig då
att svälja förtreten
För mig finns det bara du

Du är min man
och jag vet du gör så gott du kan
Fast du inte tycker att du räcker till
Men du får tycka vad du vill

Jag älskar dig
Och jag ber du måste tro på mig
Det betyder allt att vi två har varann
Du är min man

Du är min man

Och om den bittra hopplösheten
har slagit rot hos dig just nu
Så låt mig hjälpa dig då
att svälja förtreten
För mig finns det bara du

Du är min man
och jag vet du gör så gott du kan
Fast du inte tycker att du räcker till
Men du får tycka vad du vill

Jag älskar dig
Och jag ber du måste tro på mig
Det betyder allt att vi två har varann
Du är min man

Du är min man

Idag var det dax för agilitytävling nummer två. Fast den här gången var det en inofficiell tävling. Var åkte så långt som till Falbygden idag De hade tre lopp och jag hade anmält Doris till agilityklassen, hopp A och hopp B och Tiili till hoppklasserna.

Först ut var agilityklassen och hör och häpna där tog vi oss runt, jag och Doris, men med massa fel Men vi tog oss runt, det var inte dåligt det. Så där slutade vi som 4 av 7!!

Sen körde de hopp A och nu ska ni få höra och häpna ännu mer för där tog vi oss runt UTAN några som helst fel Hon var såååå duktig min lilla Doris! 4:a även detta loppet blev vi! Efter Doris var det Tiilis tur och vad säger man?! Hon gör som man säger men tittar inte på vad jag menar och då diskar man sig  

Hopp B då. Ja, där tog vi oss återigen runt, jag och Doris, men vi hade nog typ 17 fel eller nåt, men vi blev 5:a ändå!! Och fortfarande väldigt duktig! Och Tiili då?! Ja, hon gjorde som i hennes första lopp, gjorde som jag sa men tittade inte på mig och då blev det fel Diskade oss på andra hindret

Har i alla fall återigen kommit på hur roligt det är med agility! MYCKET roligare än lydnad och bruks Man hinner ju liksom inte bli nervös. DET gillar jag! Men nu lägger jag ner Tiilis agilitykarriär. Hon är ingen bra agilityhund. Kunde ha blivit om jag tränat det från början men nu går hon bara på mina ord och då funkar det inte. Lägger ner den tiden på Doris istället som ÄR duktig så kanske det kan bli nåt riktigt bra!

Måste ju bara tala om hur duktig min älskade son har varit idag oxå! Han har varit med HELA dagen på agilityn och har skött sig exemplariskt! Men givetvis tack vare alla som varit med och passat honom under tiden oxå Men han har gjort som man har sagt och varit relativt nöjd hela dagen! Härligt!

Nu ska vi ha lördagsmys! //Malin

Jobbar som bekant på Assistansenheten, Falköpings kommun, och ibland överträffar de sig själva , får man skriva så om sin arbetsgivare , och ordnar med ”temadagar” eller vad man ska kalla det.

Var på min andra sån igår och om jag tyckte att den förra var bra så var den här bara bäst Den här dagen gav så mycket mer än bara inspiration till arbetet, arbetskamraterna och våra relationer till varandra!

De hade tagit dit en föreläsare/konsult vid namn Sjunne Andersson (MHASA HB) och han föreläste om mål och hur vi skapar relationer till varandra ( i en arbetsgrupp tex). En mycket intressant heldag med mycket intressanta diskussioner i gruppen, vi blev indelade i tio grupper, och föreläsningar av Sjunne Mycket av det han pratade om visste man ju redan, men han la fram det på så bra sätt att man tog till sig det, lagrade det och tänkte på det på ett helt annat sätt! 

Bland annat pratade han om hur vi komunicerar med varandra och detta skulle jag nog kunna lyssna på en hel dag till för det var riktigt intressant . Inte bara intressant för att man fick lära sig en del nytt utan oxå intressant för att en del saker hade jag kommit på ”själv” och utnyttjar i mitt dagliga liv hemma, på jobbet eller var jag nu befinner mig och i och med att jag fick mina ”teorier” bekräftade växte jag nog lite där tror jag Det här med människan är verkligen intressant!

Fick en del ”verktyg” för att förbättra relationer oxå. Ett verktyg som man kan använda i alla relationer, oavsett om det handlar om relationen mellan arbetskamraterna eller hemma! Samtidigt så skojade han och frågade oss om han själv använde sig av detta hemma Nja, inte alltid, man är ju inte mer än människa, som han sa Alla exploderar vi någon gång och det måste vi få göra men jag lärde mig nåt viktigt, fast jag redan visste det men tjurskallig som jag är inte velat erkänna , att man ska utgå från sig själv! JAG ser/hör…JAG känner…JAG skulle vilja…Och jag tror att om man vågar lägga fram det så här, istället för DU gör alltid/aldrig…DU lyssnar/ser inte osv…, precis som Sjunne förespråkade och som jag tänkt på men inte gjort, så skulle nog konflikter och relationer med varandra bli lättare! Hm…nu blev jag djup Men skämt och sido. Jag ska försöka att tänka så här mer och mer. Förväntar mig inga underverk, för som Sjunne sa, man måste ju öva på detta först och efter det att man lärt sig kommer det bli och gå lättare och eftersom jag trots allt ”bara” är 27 så har jag ju ett tag på mig

Mmm…det känns bra att skriva det i alla fall Hoppas det blir och känns lika bra i praktiken! Vill ju vara den ”perfekta” arbetskamraten, livspartnen, mamman osv! Den som lever får se

Nu mina vänner sluter jag mina blå och laddar inför morgondagens agilitytävling! //Malin