Nu ger jag upp bloggproffs och återgår till blogtown då det inte går att kommentera mina inlägg här.

Min ny-gamla blogg

//Malin

Det är märkligt alltså Att den svenska avundsjukan gång på gång genomsyrar våra liv. Att det hela tiden pågår någon form av missunsamhet gentemot varandra fast vi pysslar med samma sak, det vi älskar och brinner för, HUNDEN!

Jag skriver ofta om att man måste vara ödmjuk inom hunderiet för man aldrig blir fullärd. Man behöver inte gilla andra, man kan inte gilla alla, inom samma genre som en själv och man behöver inte tro på alla metoder så länge man ändå jobbar åt samma håll, som vi faktiskt gör när vi jobbar med hundar, och är ärliga och rättvisa mot våra djur. Men varför uppstår det då gång på gång konflikter i hundvärlden? Höll vi inte på med samma sak eller?! Var det inte hundar vi höll på med? Inte smutskastning, backstabbing, mobbning, utfrysning osv!

Jag blir så jävla trött på att det ständigt pågår onödiga diskussioner om saker som är helt onödigt att diskutera ! Så länge inte våra hundar far illa, vilket de sälla gör, i alla fall inte om vi pratar om brukshundsfolk och andra som tränar, utbildar eller på annat sätt har en kommunikation med sin hund, så finns det väl inget att diskutera och hetsa upp sig över?!

Redan när jag började med hund, vilket jag gjorde väldigt sent i livet då jag har en syster som är allergisk, upptäckte jag denna missunsamhet och avundsjuka på brukshundsklubben, som det var då, nu ser man det överallt. Jag var 18 år och hade köpt mig en rottweilerhane. Tydligen ett lämpligt offer att mobba ut Är det konstigt då att folk får göra sig av med sina hundar för att de inte får hjälp¨på  klubbarna utan istället blir utsatta för mobbning och utfrysning? Nej, verkligen inte. Nu är inte jag den som ger mig i första taget, framför allt inte när jag kommit in på en bana jag verkligen gillar, vilket jag gjorde när jag skaffade min första hund, så klart Men jag var på vippen att lägga ner alltihop om det inte vore för en kär vän och min mamma som stöttade mig och fick mig att vara kvar i hundvärlden!

Men ibland undrar jag till vilket pris det får kosta att hålla på med det man älskar? Är det meningen att folk ska må dåligt när de håller på med det de älskar för att någon jävel är missunsam eller avundsjuk? NEJ, jag tycker verkligen inte det! Att man har olika åsikter om hur en hund ska uppfostras och tränas är inte konstigt alls, så har det väl alltid varit, men varför kan inte folk bara ge sig med det och acceptera att vi inte tänker lika, som tur är, och fortsätta med det vi älskar; HUNDEN!

Jag tror, tyvärr, att detta kommer vara en återkommande fråga för all framtid Det är väl kanske så människan fungerar. Där tycker jag det är lite synd att vi inte är mer som hundar. Där är det banne mig inte någon som ljuger, går bakom ryggen på någon och snackar skit! Är det nåt de inte gillar visar de det och står för det, även om det skulle betyda döden! Nu menar jag inte att vi ska vara så drastiska att vi dödar varandra men jag tror vi skulle kunna lära oss mycket av våra älskade hundar och deras ärliga sätt mot varandra! Alla hundar gillar inte varandra men inte fan hugger de varandra i ryggen så fort den andra vänder sig om. Nej, de säger vad de tycker och tänker och står för det! Så, om vi gjorde så, sa vad vi tyckte och tänkte, stod för det, la det bakom oss och fortsatte med det vi höll på med skulle allt bli så mycket bättre! För som sagt, vi håller alla på med samma sak i grund och botten, oavsett uppfostringsmetoder och träningsmetoder, HUNDAR!

Tänk på det!

//Malin

Det finns faktiskt flera positiva saker med att jobba så här lång tid i sträck Man får en massa tid, min brukare är ju som bekant inte så aktiv , till att låta tankarna flyga iväg vilket är väldigt skönt ibland! Dessutom blir jag utvilad i kroppen, inte så mycket psykiskt men väldigt mycket fysiskt! Jag har inget fysiskt jobb överhuvudtaget vilket min rygg tacksamt tar emot Det jobbigaste jag har gjort idag är att laga mat oh diska och ni kan ju då gissa hur mycket tid min rygg har fått till vila MASSA! Detta är ju dessutom något som jag egentligen behöver även hemma men har svårt att ta mig tid till Måste nog bli bättre på det för att orka med att hålla humör, hus och hem, hundar, katter, sonen och maken på en trevlig nivå Men som sagt, så är jag faktiskt tacksam, mycket, över mitt jobb där jag hinner återhämta mig i ryggen, och en del i tankarna!

Nu har det ju varit mycket att ta in det senaste oxå då, som ni vet, min moster dog för ett tag sen Jag är ändå glad att det än så länge inte är någon närmare så en annan hade varit tvungen att planera och fixa med allt, det hoppas jag dröjer lääääääääääänge innan det händer! Räcker med att ta in allt ”utifrån” och försöka förstå. Det är jobbigt nog! Jag kan fortfarande tycka att det är overkligt att hon inte finns mer när jag börjar tänka på det. Hm….det är inte rättvist någonstans, men det ska tydligen vara så här. Sänder en tanke till mina kusiner, min mamma, mina morbröder, min mormor och till Putte min mosters man! Avundas dem inte som ordnar och donar inför den kommande begravningen…..

Från det ena till det andra. Såg grannen med sin boxervalp här idag. Det såg så trevligt ut när de var på stan och socialtränade. Han tog gång på gång kontakt med sin matte som uppmuntrade med kel och lek Jag säger bara: se och lär alla hundägare! Så ska det se ut! Det är kommunikation det

Läste en riktigt bra artikel i Brukshunden som kom i veckan idag oxå, när jag hade lite tid över Den handlade om ordet NEJ. Det var en mycket intressant, informativ och givande artikel som jag hoppas många läser och tar till sig! Jag har alltid tyckt att ordet NEJ för mig betyder ”Sluta genast med det du gör och rikta uppmärksamheten mot mig” men nu gav artikeln mig en ”ny” infallsvinkel på det hela där NEJ lika gärna, och i många fall, kan betyda ”hejda dig”. Det är ju så hundar emellan varandra säger med morrningar, blickar osv. ”Hejda dig” eller i vårat srpåk ”NEJ”. Men i hundarnas värld så finns det där i princip automatiskt och valpen vet redan från början vad en morrning, blick eller liknande betyder medans vi faktiskt måste lära valpen vad NEJ betyder precis som vilket annat kommandoord som helst! Visst har jag tänkt på det tidigare men kanske inte riktigt i den utsträckningen. Mina hundar lyssnar oftast, inte alltid men oftast, på mitt NEJ, men jag tror att om jag hade lärt in det som tex kommandot SITT så hade det funkat snäppet bättre. Detta är något som jag kommer ta med mig till nästa hund. Då ska jag lägga lika mycket tid på kommandot NEJ som på alla andra kommandon. Nu har jag mer låtit ordet falla in i vardagen och lärt in det allt eftersom jag har behövt att använda det, men då även i samband med en fysisk kontakt, vilket i sig kanske inte är helt fel heller eftersom det har funkat, någorlunda Men lär man in det i samma lugna minljö som man lär in kommandot sitt kommer det förmodligen, vilket jag absolut tror, funka ännu bättre! Ska i alla fall testa på nästa hund Ska tillägga oxå att jag är FÖR, mycket för, att använda ordet NEJ! Både till mina hundar, min son, min man ja när som jag behöver säga till någon att hejda sig, eller i värsta sluta upp genast med det den håller på med! Ingen i min mänskliga vardag har hittills tagit skada av det och är övertygad om att ingen hund har det heller och kommer aldrig ta skada av det heller! Tänk på det!

Oj, nu blev det så där mycket igen Blir så när man är på jobbet och låter tankarna flyga

Nu ska drömmarna flyga, natti //Malin

Idag skulle jag ha varit på julbord ihop med min kollega, men vi har kris på jobbet, inga vikarier, så jag fick hoppa in och jobba istället Jag som hade sett fram emot en trevlig kväll med god mat och trevligt sällskap Det enda positiva är att jag tjänar en jävla massa extra pengar som kommer väl till pass Så jag hoppas kollegan äter massa extra mat åt mig

Jag gick på 17:00 idag, jobbar mitt ordinarie pass imorgon och jobbar extra på söndag till 15:00 Lagligt? Nepp, inte åt nåt håll men som chefen sa när jag sa att jag gärna jobbar så mycket jag får: ”Lagligt och lagligt, vad gör man när man har kris?” Så nu sitter jag där jag sitter men kommer vara ganska nöjd när lönen kommer sen

Vi hade kanonväder hemma idag, ingen blåst men det snöade lite, men vad gör det , så vi passade på att vara ute hela förmiddagen, hela familjen, och lekte i snön Gösta var väl måttligt intresserad, men fick i alla fall ett täcke på sig så han kunde vara med ändå, medans tjejerna var lika tokiga som vanligt Utrustade Tiili med sele innan vi tog pulkan och gick iväg. Jonathan var superglad och älskar verkligen att vara ute och leka i snön Han slänger sig, springer, kastar snö till hundarna, åker pulka, drar pulka ja allt man kan tänka sig att man kan göra med och i snön! Han hade så roligt att han inte ville gå in när jag och Roger frös och ville gå in Tiili fick dra honom hem från våran upptäcksfärd/promenad vilket både roade henne och Jonathan! När vi väl kom in var vi trötta och nöjda allihop Härligt!

Kan väl viktblogga lite oxå då när jag ändå är i gång och skriver Jag skrev ju inget förra veckan och det berodde på att jag gått upp några hg, inte så farligt men ändå 70,1 kg stod vågen på förra veckan och idag stannade den på 70,3 kg vilket jag faktiskt är nöjd med då jag slarvat som fan denna veckan Har inte varit på gymet sen jag vet inte när då jag varit förkyld och haft feber till och från rätt länge nu, men jag ska, och måste, komma dit nu så inte hektona ramlar iväg för mycket nu i juletid! Tror det är bra att man väger sig varje vecka i alla fall för då upptäcker man ju snabbt när det går för mycket åt fel håll! Så nu kämpar jag på för att inte gå upp för mycket under jul med all god mat och allt annat gott man stoppar i sig och tar tag i det ordentligt efter jul sen. Men jag kommer fortsätta att viktblogg aoch väga mig hela tiden för att hålla stenkoll, det lovar jag

Oj, vad långt det blev, inlägget Ska sluta pladdra nu och strax krypa i säng. Fördelen med mitt jobb och min trötta brukare Natti //Malin

//Malin

Nu på vintern har jag en kommunikation på hög nivå med mina hundar Åtminstone med tjejerna Gösta lever sitt eget lilla liv, om jag inte ber honom om något

Tjejerna går inte långt ifrån mig och vänder ständigt upp och frågar: ”Ska vi leka nåt?” Detta tar jag givetvis vara på! Mycket beröm när de vill skapa och hålla en kommunikation med mig så det blir mycket lek och aktivering på promenaderna nu Detta fick mig att tänka lite på morgonens runda. Jag måste vara väldigt tråkig resten av året när de endast vill hålla denna ständiga kommunikation öppen vintertid, när det finns snö?! Detta måste det bli ändring på, det är en sak som är klar

Tack vare denna kommunikation, lek och aktivering på våra korta rundor i kylan är de väldigt nöjda när vi kommer in! De busar runt en liten stund innan de nöjt lägger sig i soffan, suckar och somnar gott Skönt med tanke på att det blir väldigt lite lydnadsträning nu!

//Malin