Tiili har varit halt till och från på sitt vänstra bakben, har jag tyckt i alla fall I tisdags när det kom så mycket snö var vi ute och lekte och hoppade, hon var helt galen som vanligt Och när vi sen kom in hade hon så ont i sitt ben att hon pep Nej, tänkte jag detta får vi göra nåt åt. Ringde min lokala veterinär Åsa och tog en diskussion med henne och hon trodde att det var artros av något slag och rekommenderade att jag skulle röntga henne. Skit tänkte jag. Målade genast upp det värsta senariot men ringde i alla fall Blå stjärnan i Skara och beställde tid. Fredag 10.10 blev det.

Ingela följde med mig som stöd, vilket jag verkligen uppskattade! Jag hade magkänslan av att det var riktigt illa men hon kände tvärt om, så vi var av två meningar men hoppades båda på det bästa så klart

En norsk veterinär fick vi som var väldigt trevlig och förklarade vad han tänkte och vad vi skulle göra. Började med att röra på henne för att se om hon haltade, och givetvis inte Då gjorde vi böjprov och då markerade hon ytterst lite på höger bak?! För övrigt var hon dessutom lite stel och kort i sitt steg. Mycket märkligt, eftersom hon i tisdags inte ville sätta ner sitt vänstra ben riktigt. Men men. Tillbaka i undersökningsrummet och nu skulle det böjas, klämmas och kännas på samtliga leder! Började i fram. Hon markerade lite i höger armbåge, men eftersom hon redan har lindrig benpålagring där så la jag bara det på minnet så länge eftersom det var i bak problemet var. Hon hade inga känningar i ryggen heller inga nevrologiska problem i bak Skönt det! Däremot tyckte han att höger knä kändes annorlunda mot vänster och hon markerade även lite när han böjde och sträckte på det. Så så fick det bli, röntgen av knäna i bak!

Så skulle hon ju sövas då. Ingela, som är uppmärksam och kommer ihåg allt mindes hur det var när hon skadade sig som mindre och inte somnade på det hon fick och undrade om hon verkligen fick nog så hon verkligen somnade, ja det är klart sa jag och mycket riktigt så somnade hon Trodde vi i alla fall Vi var på och petade på henne för att se om hon sov och jovisst det gjorde hon, tills veterinären kom in då lyfte hon på huvudet och skällde ut honom Sötnosen! Vi brast ut i gapskratt och konstaterade att hon nog behövde lite till i alla fall Sen sov hon i alla fall tillfredsställande

Röntgningen gick bra och efter att veterinären granskat bilderna kunde han konstatera att hon hade artros i sitt högra knä, men att vi upptäckt det sååååå tidigt att med rätt foder, glukosamin och motion skulle kunna hålla det i chack så att hon skulle kunna funka som vanligt, eller kanske till och med bättre, tills hon blev gammal Hon hade dessutom en påbörjan av artros i vänster men att det inte hunnit bli nåt än, därför kan det ha varit så att jag tyckt att hon haltat på vänster för att hon kan ha haft känningar i båda. Däremot det som hände i tisdags hade inget med detta att göra utan måste varit en sträckning, vilket i sig inte är speciellt konstigt så som hon far och flyger

Så skulle hon väckas nu då Och hundar är ju lite knäppa och fattar inte alltid att de är vakna. Ingela testade att ge henne en godis, men hon hade inte riktigt piggnat till så hon höll bara godisen i munnen Då testade vi med att hon knackade på dörren men ingen större reaktion. Då såg vi en tjej utanför som torkade golven och använde oss av henne Hon kikade in och pratade med oss och då jäklar tog det fart i min lilla mallefjant så hon fick en ordentlig utskällning hon med, ha ha! Hon är för rolig alltså Vaken var hon nu i alla fall och kunde gå ut till bilen!

Nu kan man ju undra vad hela det här kalaset gick på?! Inte så mycket som jag hade väntat mig faktiskt. Jag hade redan tidigare betalat självrisken så nu skulle jag bara betala 15% så jag kom undan med lite över en tusing! Härligt!

Tack snälla Ingela för sällskapet och stödet, fast jag egentligen i slutändan inte behövde det Men det är sååå skönt att veta att du finns där till hands! Nästa gång ska jag lita på din magkänsla direkt

//Malin